Uppsala universitets arkiv

Uppsala universitets arkiv består av universitetets inkomna och upprättade handlingar och fungerar som dess kollektiva minne. Universitetsarkivets äldsta handling är instiftelsebrevet från 1477. En betydande ökning av antalet arkivhandlingar börjar år 1624, då Gustav II Adolf donerade inemot 400 hemman i Uppland och Västmanland till universitetet. Dessa s.k. akademigårdar skulle säkra universitetets expansion och framtida försörjning.

Redan under 1600-talet fastställdes rutiner för hur arkivet skulle skötas. I dag består det av flera tusen hyllmeter med pappershandlingar och ett växande e-arkiv. I universitetsarkivet finns dokumentation av universitetets forskning, utbildning och administration.

Arkivhanteringen vid universitetet vilar ytterst på Tryckfrihetsförordningen. Denna ger medborgarna rätt att ta del av allmänna handlingar. Vidare fastslår Arkivlagen att myndigheters arkiv skall bevaras och hållas ordnade så att rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipning och förvaltning samt forskningens behov tillgodoses.

Universitetsarkivet består av många olika delarkiv, som Kansliarkivet, Räntkammararkivet, fjorton fakultetsarkiv och mer än hundra institutionsarkiv. På Universitetsarkivets hemsida finns förteckningar över de oftast utnyttjade delarkiven.

I Räntkammararkivet finns bl.a. drygt tusen fotografier av akademigårdar. Fotografierna, som togs under åren 1919–1924 av akademifogden John Ericsson, utgör en bred samtida dokumentation av liv och byggnadsskick i 80 socknar i nordöstra Svealand för hundra år sedan. Det är universitetsarkivets ambition att de – som första handlingar i arkivet – ska göras tillgängliga i Alvin.