Bakgrund och historik
Alvin utvecklades ursprungligen för att befintliga bibliotekssystem inte tillräckligt bra hanterade:
- katalogisering av material som inte är böcker
- länkad data
- exemplarspecifik information
- lagring/visning av digitalt material
- sökmotorvänlighet (Google etc.)
Dessutom eftersträvades en enhetlig lösning för olika typer av material istället för specifika system för olika resurstyper, samlingar eller projekt.
Alvin har sin grund i ett antal olika projekt som genom åren drivits vid enheten för digital publicering och senare enheten för bibliotekssystem vid Uppsala universitetsbibliotek.
D
et första var en egenutvecklad databaslösning för Erik Wallers omfattande autografsamling som katalogiserades och skannades mellan år 2000-2008. Samlingen förvärvades av universitetsbiblioteket 1955. Antalet enskilda dokument uppgår till nästan 38 000. Huvudsakligen rör det sig om brev, men här finns också rapporter, föreläsningsmanuskript, läkarrecept, konsultationer och mycket annat.
Sedan 2004 fanns också den e
gna bilddatabasen Bildsök med beskrivningar och digitala avbildningar av objekt i bibliotekets kart- och bildsamlingar. När basen överfördes till Alvin 2016 innehöll den närmare 20 000 poster.
Ett annat re
laterat projekt var ProBok, ett samarbete mellan Uppsala och Lunds bägge universitetsbibliotek som syftade till att skapa en proveniens- och materialbibliografisk databas. Projektet omfattade beskrivningar av 800 volymer (400 från varje deltagande universitetsbibliotek). Volymerna från Uppsala universitetsbibliotek finns numera i Alvin med tillhörande bibliografiska, bokbands- och proveniensbeskrivningar.
Ediffah
(en digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar) är en nu nedlagd söktjänst för handskrifter och personarkiv vid svenska forskningsbibliotek som har underhållits av Kungliga biblioteket. Enheten för digital publicering medverkade aktivt i uppbyggandet av tjänsten och genomförde två utredningar under 2006 och 2007 med förslag till vidareutveckling av den.
Till dessa kom ett antal mindre projekt eller system som utvecklats för biblioteket av andra parter.
Efterhand stod det klart att förvaltning, drift och vidareutveckling av en sådan vildvuxen flora av disparata system och tekniker, som måste handhas dels av IT-ansvariga dels av respektive användare, var uppenbart personberoende och ohållbar i längden.
Systemen var inte heller konstruerade för att kommunicera med varandra. De olika bakomliggande utvecklingsprojekten hade heller inte samordnas i någon form utan drivits helt separat från varandra.
LUPP
I slutrapporten (2011) till projektet LUPP (Digitaliseringssamarbete mellan Stiftsbiblioteket vid Linköpings stadsbibliotek och Uppsala universitetsbibliotek) konstaterades att om ingen radikal förändring görs är det högst sannolikt att alla dessa tjänster tynar bort i takt med att personal försvinner eller tekniska plattformar blir omoderna och måste bytas ut/läggas ner.
I LUPP-rapporten lanserades därför för första gången Alvin som koncept. Tanken var alltså att istället för att använda tio olika databasprogramvaror eller skriptspråk skall samma programvara liksom metod för att generera webbsidor utnyttjas för samtliga applikationer. Endast på det sättet kan de underhållas i ett längre perspektiv. Den tekniska utvecklingen går snabbt, även om behoven av den inte ändras i samma takt, vilket gör att system som inte ständigt vidareutvecklas eller förnyas inte kan finnas kvar på sikt. En gemensam plattform betyder att hela komponenter, som en sökmotor eller databasprogramvara, kan bytas ut i takt med teknikutvecklingen av dessa. Den innebär också att personberoendet minskar eftersom flera utvecklare arbetar med samma lösningar.
ArkA-D
Den tekniska utvecklingen av Alvin som ett verktyg för digitalisering av forskningsbibliotekens arkivsamlingar grundades i projektet ArkA-D, ett tvåårigt infrastrukturprojekt som genomfördes mellan 2012 och 2014.
Som slutpunkt i projektet lanserades Alvin på konferensen Digitalisera - men sen då? på Nordiska museet den 28 november 2014. Då fanns 1 579 poster – nu (maj 2020) finns närmare 300 000.
Framtida finansiering
Under 2013 lades mycket arbete ned på att säkra en framtida finansiering. Eftersom en publiceringsplattform som Alvin säkert skulle väcka intresse bland andra kulturarvsinstitutioner arbetade ArkA-D-projektet fram en konsortiemodell som skulle kunna bära kostnaderna för systemet även efter projektets avslutande. Den byggde delvis på erfarenheter från publiceringsplattformen DiVA i varje fall i så måtto att mindre institutioner inte skulle betala lika mycket som de större institutionerna.
I slutet av 2013 vände sig universitetsbiblioteket till rektor vid Uppsala universitet med en ansökan om stöd för Alvin. I praktiken kom Uppsala universitetsbibliotek att finansiera Alvin under den del av 2014 då projektmedlen från RJ tagit slut men Alvin beviljades till sist ett stöd från Uppsala universitet om 1,2 miljoner kronor om året under fem års tid.
Under 2015 började konsortiet ta form med Linköpings stadsbibliotek (den ursprungliga partnern från LUPP) som första medlem i Alvin efter Uppsala universitetsbibliotek.
Från och med halvårsskiftet 2017 övergick Alvin från tidigare projektstadium till ett system i full förvaltning, nu med ett antal nya medlemmar och övriga organisationer med material i systemet. Drift och support av systemet finansieras därmed genom årliga medlemsavgifter.